På sistone har min styrka satts på prov. Den jag trodde jag besatt hur som helst.
Den svagaste länken, den sköraste punkten föll i ljuset och brast.

Som en åskådare stod jag och lät det ske. Deltog, ja visst, jag erkänner.
Muren jag byggt upp föll för mina fötter och bräcklighetens ansikte mötte mig när dammet lagt sig.

Idag gråter jag tysta tårar över det som skett men lär utav smärtan. Reser mig ur kaoset och borstar av mina knän.
Tacksam att få se min svaghet. Ur den ska en starkare krigare födas.